WCAG: vad det är, vilka nivåer som finns och hur du jobbar praktiskt

WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är den internationella standarden för att göra webbinnehåll mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Den tas fram av W3C:s Web Accessibility Initiative (WAI) och finns i versionerna WCAG 2.0, 2.1 och 2.2

WCAG 2.0, 2.1 och 2.2 – vad är skillnaden?

• WCAG 2.1 är en W3C-rekommendation sedan 5 juni 2018 och bygger vidare på 2.0, med extra stöd för bland annat mobil, low vision och kognitiva behov.
• WCAG 2.2 blev W3C-rekommendation 5 oktober 2023 och lägger till 9 nya framgångskriterier jämfört med WCAG 2.1.

Exempel på nyheter i WCAG 2.2 (urval):

• Focus Not Obscured (Minimum) (AA)
• Dragging Movements (AA)
• Target Size (Minimum) (AA)
• Accessible Authentication (Minimum) (AA)

WCAG bygger på fyra principer (POUR)

WCAG är uppbyggt kring fyra grundprinciper som beskriver hur en webbplats ska fungera för att vara tillgänglig: Perceivable, Operable, Understandable, Robust (ofta förkortat POUR).

I praktiken betyder det att innehåll ska:

• gå att uppfatta (t.ex. kontrast, textalternativ)
• gå att hantera (t.ex. tangentbord, fokus)
• vara begripligt (t.ex. tydliga texter, förutsägbara flöden)
• vara robust (t.ex. semantisk HTML så hjälpmedel kan tolka)

Nivåer: A, AA och AAA

WCAG har tre nivåer av överensstämmelse: A, AA och AAA. De flesta organisationer siktar på AA, eftersom den nivån ger ett bra skydd mot vanliga hinder utan att bli orimligt omfattande i praktiken. (Nivåerna beskrivs i WCAG-materialet och sammanfattas i många tekniska genomgångar.)

WCAG och europeiska krav: EN 301 549

I EU-sammanhang dyker också standarden EN 301 549 upp. Den är en europeisk standard för tillgänglighet i IKT-produkter och tjänster och kan användas för att visa efterlevnad i vissa regelverk.

Så jobbar du med WCAG i praktiken (enkelt upplägg)

Ett hållbart WCAG-arbete brukar bestå av fem steg:

1) Kartlägg nuläget

Inventera viktigaste sidtyperna och flödena (t.ex. startsida, kontaktformulär, sök, köpflöde) och gör en första granskning.

2) Kombinera automatiska och manuella tester

Automatiska tester hittar mycket snabbt, men manuella kontroller behövs för sådant som begriplighet, logik i flöden, korrekt läsordning och skärmläsarupplevelse.

3) Prioritera det som blockerar

Börja med sådant som stoppar användaren helt:

• tangentbordsnavigering och fokus
• formulär (labels, felmeddelanden)
• kontrast och läsbarhet
• rubrikstruktur och semantik

4) Åtgärda i komponenter (inte sida för sida)

Fixa i mallar/komponenter först så att problemet försvinner överallt.

5) Följ upp efter releaser

Tillgänglighet är en färskvara. Lägg in enkla kontroller i er releaseprocess så att brister inte kommer tillbaka.

Varför WCAG är värt tiden

WCAG handlar om att fler ska kunna använda tjänsten – men det ger ofta också bättre struktur, tydligare flöden och färre “friktionspunkter” för alla användare.

Källa: W3C