En automatisk scan är en bra start, men den räcker inte alltid för att säga om en webbplats är tillgänglig i praktiken. För det krävs en expertgranskning (manuell tillgänglighetsaudit): en strukturerad genomgång där man granskar webbplatsen mot aktuella WCAG-krav och testar viktiga flöden med tangentbord och hjälpmedel.
En expertgranskning tittar typiskt på allt från UI-komponenter, formulär, kontrast, sidstruktur och tangentbordsstöd till hur sajten fungerar med hjälpmedel som skärmläsare.
En expertgranskning är en manuell kontroll av hur väl webbplatsen uppfyller WCAG. Till skillnad från en automatisk kontroll handlar det inte bara om “fel i koden”, utan om hur användaren faktiskt tar sig fram, förstår innehållet och kan slutföra uppgifter.
Målet är att identifiera vad som hindrar användare – och ge konkreta åtgärder som utveckling och innehållsansvariga kan genomföra.
En bra audit kombinerar flera typer av tester:
Det här upplägget (skärmläsare, tangentbord, visuell granskning och kodinspektion) är också ett vanligt rekommenderat sätt att genomföra en audit systematiskt.
De flesta väljer att granska ett urval av sidor som representerar era viktigaste mallar och användarflöden. Det brukar ge hög träffsäkerhet utan att auditten blir onödigt tung.
Exempel på bra urval:
En seriös audit ska landa i ett underlag som går att agera på, inte bara en “lista med fel”.
Vanliga leverabler:
En expertgranskning är ofta det snabbaste sättet att förstå den verkliga nivån på tillgängligheten – särskilt i kritiska flöden som formulär, checkout och navigation.
Det minskar risken att ni:
Det är också ett steg mot att säkerställa att ert digitala innehåll kan uppfattas, förstås, navigeras och användas av fler
Om ni tar tillgänglighet på allvar (och vill slippa överraskningar) är rekommendationen enkel: gör en expertgranskning nu, bygg en åtgärdsplan och följ upp regelbundet – särskilt efter större uppdateringar.
Selma kan hjälpa till genom att:
.png)